Jag har gjort en liten spellista på Spotify med diverse julsånger - en del klassiska melodier - andra inte så klassiska. Ni som har Spotify och vill lyssna kan trycka här. Ni andra kan kika på listan ovan. Det får bli en liten det-är-julafton-om-en-vecka-present från mig!

Jag har en tendens att fastna för låtar som ingen annan tycker om. Tendensen växer sig ännu större då jag får dem på hjärnan flera år efter att de varit populära eller i många fall - en ren pest och pina.

 

 

Låten jag nu fått som en inbyggd melodi i mitt inre vet jag inte riktigt var jag ska placera då jag inte riktigt minns kritikernas ros eller ris, men jag vet att åtminstone jag tyckte om den när jag hörde den första gången i melodifestivalen 2005. Låten jag pratar om är nog ganska otippat Josefin Nilssons (från Ainbusk) låt Med hjärtats egna ord. Jag gillade den då och jag gillar den faktiskt nu. Viss nakenchock på klänning dock - det gillar jag lite mindre...

 

 

 

Det finns låtar man har hört så länge man kan minnas - låtar som på sätt och vis är en del av ens uppväxt. I don´t wanna miss a thing med Aerosmith är en sådan låt som har förföljt mig lagom sen Armageddon visades på bio. Låten har alltid varit en av världens bästa "kärlekslåtar" enligt mig - fin text och lagom mycket av det där lilla extra som gör att låten fastnar hos mig åtminstone.

 

Men igår när jag lyssnade på låten fick jag på sätt och vis en uppenbarelse - som om någon satt bredvid mig och berättade att det inte bara är en låt med en välskriven text utan allt snarare att det är så det ska vara, det är så det ska kännas. Så jag lyssnade på låten en gång till och tänkte minsann, det är precis så här. Vissa saker tar lite tid och tiden har sin gilla gång - det får lov att ta 11 år att upptäcka innebörden i en sång för när man väl gör det och inser att den stämmer så bra in på något man själv upplever, känner eller tänker då är det som att sången börjar leva på riktigt. För mig lever sången i allra högsta grad från och med nu...

 

 

Hello lovebirds! Mina rockkatter och jag sitter här i soffan och lyssnar på en härlig blandning av Kiss, Poison och Cheap Trick denna soliga söndagseftermiddag. Jag har sagt det innan, men det tåls att säga igen - rock från 70-80-talet slår allt och lite till. Min tillvaro rock n´rollar lite för tillfället. Istället för flyt har jag rock ´n rull skulle man kunna säga. Hoppas bara jag kan rulla förbi ett jobb med fast anställning snart också så blir allt nästintill perfekt... 

 

Dagens låt är: You´re mama don´t dance med Poison. Lyssna eller inte, men ni bör göra det för ert eget välbefinnande.

 

 

 

Idag lyssnar jag på den här låten - en låt som finns i miljoner covers förvisso, men jag gillar Bonnie Tylers version bäst. To love somebody, mitt herrskap.

Jag har en tendens att hänga upp mig på låtar - det räcker med att jag säger ett ord som jag i min förlängning relaterar till en specifik låt och sedan är jag hooked i några timmar/dagar framöver. Dagens ord var morgondag så den senaste timmen har jag suttit och lyssnat på Jag ger dig min morgon med såväl Håkan Hellström som Marie Fredriksson. Det är ju egentligen en väldigt fin låt, men kanske inget jag vanligtvis lyssnar på....

 
Håkan Hellström - Jag ger dig min morgon